Om att försöka be snällt om försörjning

Jag har trampat en enväxlad herrcykel genom den gudsförgätna lilla by där vägkontoret nog trodde att trottoarer var en piffig vägrensdekoration från kontinenten (och därför gjorde dem en tvärhand breda), svettats i ett bankkontor, läst en miljon papper, blivit så frustrerad att jag i protest satte mig i biblioteket med en Galago och godis, laddat hem en drös med program för att min e-legitimation ska funka, fått ett meddelande när allt var klart att jag borde byta operativsystem innan något samarbete kunde komma på tal, bytte byggnad tillika dator, laddade hem alla program igen, begriper inte ett jota och slutligen fått veta att jag stött på ett fel och att hela tjottaballongen måste avslutas.
Nu tänker jag ta de där blanketterna, skriva med kulspetspenna, slicka på frimärket, lägga i lådan och antagligen gå miste om studiebidraget för september. Jag älskar inte csn just nu och jag älskar inte datorer och deras egenheter just nu. Någonstans anar jag att jag nyss skrivit en tempusmässig fruktsallad, men istället för att korrekturläsa tänker jag gå tillbaka till målarsalen, trycka in mp3n i öronen och försöka få ordning på ett synnerligen besvärlig lövverk.

Ny mark under fossingarna

Jag har alltså bytt från det ena lokalpatriotiska landskapet till det andra, jag är omgiven av lummig skog (som känns trygg och aningens norrländsk) och har redan börjat bli en kaffetorsk precis som om mitt skriande behov av te inte vore nog. Det känns okej, men inom mig bär jag en galopperande längtan till Dalahästalandet och alla människor jag älskar och saknar, men liksom aldrig riktigt haft vett att krama om sådär riktigt hårt. Dagarna innan avfärden var alldeles för stressigt plottriga och det fanns på tok för mycket och många att ta avsked av för att mitt arma lilla hjärta skulle palla läget. Ja det känns faktiskt lite jobbigt just nu, men i eftermiddags anlände mina flyttlådor och jag längtar efter att ställa mig med paletten, tankarna brukar liksom klarna då och alla mina små klockor tillrar lite lugnare. Dock, det känns okej.

Semester

Nu är det faktiskt så att jag har varit på två små korta semestrar, med lite jobb däremellan att vila upp sig med. Första trippen gick till hufvudstaden och Frugan, det var pridepremiär för min del och ryggsäcken blev inte så skrymmande som jag först trott. Första dagen tog jag många djupa andetag för att undvika utbrott av lyckliga skutt. Jag blir starstruck av att se ett lokalt kommunalråd på stan och får svettiga astmatiska anfall av köttbullsköpande kunder med flatfrippa, så att plötsligt vara totalt omringad av en miljon flator, berömda flator, queera tyckochtänkare, författare, Tiina Rosenberg och allsjöns feministiskt folk ur hbt-svängen med roliga frisyrer var sannerligen en upplevelse. I typ fem minuter, sedan vande man sig och trodde att världen alltid sett ut så.
Vi hann med en mysig picknick på det ställe där alla andra också har picknick, rostade kikärtor och hade filmmys istället för krogen, sprang runt på seminarium, gick i paraden, klappade katterna, köpte obligatoriska regnbågsfärgade prylar och käkade dyr indisk mat. Dessutom måste jag bara hylla min eminenta fruga som trots ett intensivt ogillande av styrdans ställde upp för mig och buggade loss till queerdansbandet Klas-Ingelaz. Jag har som sagt ganska långa ben och kan slänga runt med dem helt vilt, planlöst och oförutsägbart till mina meddansares ohejdade glädje.

Andra semstern blev en tripp ut i Jämtlandsfjällen, helt underbart! Vi (dvs jag) plockade hjortron under glada tillrop, brände oss i ansiktet trots solskyddsfaktor 40, vandrade upp på Blåhammaren, blev nervösa av en stor skock renar som tyckte vi var ett störande element i deras vardag, somnade till fjällpipans mjuka fågelsång och försökte att inte trassla in oss i den duktiga fjällhundens lina.
Sådärja, nu ska jag bara uträtta en miljon ärenden, ringa en miljon samtal, styra upp mitt liv, jobba på tok för många timmar för att min plan ska gå ihop, packa ett flyttlass och hinna avsluta en av mina beställningar innan jag drar till... Värmland. Hur gick det till?