Mellan böckerna, chokladen, tårarna, snytpappret och hundbajspåsarna.

En vecka kvar till sista tentan så jag har oftast näsan i en bok eller i vasken med näsblodet rinnandes. Hunden är tack och lov hur trött som helst efter miljöombytet, och ligger helst på sin filt och snarkar dygnet runt. I pms-dimman och stressilskan saknar jag alla som jag någonsin saknat, och börjar i desperation smida planer om att lämna allt för västerbotten, börja missbruka vadhelst som missbrukas kan eller åka tvärs över Sverige för att hämta hem Luckey så jag får känna mig trygg och glad igen.