Vad säger lilla grisen? Jaa nöff nöff! Och kossan? Vad säger kossan?

Ibland händer oväntade saker. Det var en helt vanlig onsdagsmorgon den här veckan precis som de flesta andra veckor. Jag satt på golvet i mitt fina lilla rum och målade på vad som så småningom kommer bli en av mina större konstnärliga skapelser genom åren. Visserligen hade jag precis gråtit en skvätt till en av sommarpratarna som jag givetvis bränt ut för bevaring i all överskådlig framtid (vilket i mitt fall innebär 30 juli i sommar), men jag vet inte om det hade någon betydelse för det som strax hände.
Andlig upplevelse. Plötsligt är det som om mitt inre väsen vänder sig över axeln, lägger armarna i kors och glor på mig med de andligaste abstraktaste av ögon. Hon verkar säga; "Nä nu får du ta och ge dig, hur ska du ha det egentligen?"
Jag är inte helt säker. Men jag tror att jag i det ögonblicket blev vegeterian.