Giv mig idag mitt dagliga äventyr

Vissa dagar har en viss karaktär. Gårdagen till exempel var en rätt förutsägbar vanlig dag men hade ändock några inslag som bildade en särdeles besynnerlig bouquet som liksom ligger kvar gommen.
Den här dagen började dramatiskt, det första jag noterade var att det i min hals låg en massa slem och gosade med mina halsmandlar, och att jag hade ont i min vänstra hörselgång. Icke, tänkte jag, för idag var första dagen på resten av min karriär inom folks ätande i samband med deras förskräckliga konsumtion. Som förvisso betalar min lön, men ändå.
Jag placerade i arla morgonstund min ändalykt på Solweigs trygga sadel och trampade i god tid iväg i det norrländska oerhört cykelvänliga kuperade landskapet. Trodde jag. Motvinden tvingade mig att trampa på som galning även i nedförsbacken och inta 45 graders lutning när vinden kom från sidan.
Kändes bra att vara tillbaka, folk kom ihåg vad jag hette (tack dreadsen) och jag fick betalt för att lära mig roliga nya rutiner medan jag proppade i mig gratis introdags-daim.
Men dramatiken tog inte slut där! Sicket spännande liv jag lever, för när jag kom hem skulle jag laga mig en portion löksoppa och av någon outgrunlig anledning dänger jag furuskärbrädan rakt i nyllet på mig själv. Se där.