Tack.

Att ställa ut sina alster och bjuda in varenda kotte man känner är fantastiskt pirrigt och pirrigt fantastiskt. TACK alla ni som pallrade er uppför berget och förärade mig en snutt tid i min nervösa stund. TACK till frugan som minglade med mina bekanta med beundransvärt mod för att vara så liten, för ciderassistans och lugnande ord när jag började misstänka att jag egentligen var en bluff. TACK till mina fäder vars tålamod med sin vimsiga dotter skulle få änglarna att burra upp sina vingar av avundsjuka. TACK alla ni som sa fina ord och TACK för alla små underfundiga kommentarer och tolkningar av mitt måleri. Tack. Och varsågod.