Internationella BarnskrikarDagen

Om ni inte märkte det så har det varit Internationella BarnskrikarDagen idag. I alla fall på jobbet firades det med pompa och ståt. Inte lika kul att stå vid sidan om (som det ofta blir med festligheter som inte man inte helt och fullt känner för att helhjärtat deltaga i) och efter förra veckans inklämda 60 timmar och kvällspass börjar jag känna mig lite mätt på att kränga köttbullar. Imorgon är jag ledig och hoppas på att få dejta en kär pingla och dricka te på balkongen. Förresten är det rätt bra att jobba såhär intensivt, det blir som en form av beteendeterapi. För när flatpar med bebisar och världens gulligaste sparrisar kommer förbi (naturligtvis beställer de broccolibiff) har jag liksom inte ork att drabbas av svettiga astmatiska anfall. Så i slutändan lär jag mig kanske att alternativ samlevnad är något heeeeelt normalt, inget att hetsa upp sig över.