Inte för att trampa på någons hormonstinna tår eller låta bitter (fast det kommer jag göra) så är jag ganska trött på att hela det här romanstramset. Om det inte vore så att hetrotvåsamheten hajpades så himla hårt årets alla andra dagar skulle jag kunna ta det här med 14 februari, men nu är det inte så (okej, man får vara gay på alla hjärtans också, men i så fall lagom gay i en relationsform som folk begriper sig på, dvs så lik en monogam heterorelation som möjligt). Som om en sexuell partner skulle vara någon form av enkelbiljett till evig lycka och välbefinnande? Snarare tvärtom, det är en schysst förutsättning för att få det riktigt riktigt eländigt. I synnerhet om du är fittfödd.
Okej, jag är bitter, men Alla Hjärtans Trams kan gå och pilla sig i röven.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar