Fruktsallad

Gårdagen var märklig. Det var en sådan där dag jag egentligen drömmer om. Klockan 7 tog jag en rask promenad med min hund och åt sedan gröt med sambosarna. Sedan jobbade jag med mitt obetalda arbete i hemmet, dvs tecknande, researchande, mailande, korrläsande, hela förmiddagen innan jag åt lunch i solen med den sambon som gör ungefär samma sak. Men hon har en högskoleutbildning i ryggen, lite mer legitimt då att knappra på datorn hela dagen. Jag sprang en runda i skogen, jobbade sedan ännu mer. Läste läste läste. Kände mig så galet intelektuell och snygg och proffsig. Men, mitt liv känns som om det är fullt av fina bitar, fina människor... Ändå. Gungfly. Färgglatt och mumsigt, men liksom ingen ordning på någonting. Som fruktsallad. Kvällen spenderade jag hos finaste Sesskan. Som vanligt förfasade vi oss över hennes senaste äventyr och jag gnällde allt vad jag orkade om sånt som jag alltid gnäller om i hennes lägenhet, kvinnan måste ha tålamodet of doom. Hon lär mig en massa roliga saker, och hör och häpna, hon sa att jag var cybersmart när jag berättade om en internetstrategi på sociala medier hon inte hört talas om. Det lär ju aldrig hända igen. Den här tiden på året brukar jag få frågan när nästa vernissageinbjudan dimper ner i brevlådan. Lika bra att gå ut offentligt och säga att det kommer ingen i år. Hade jag varit en idrottsman hade jag skyllt på en sträckt hälsena eller om jag varit en politiker hade jag skyllt på personliga skäl. Förra veckan leverade jag min senaste beställning till en Ume-bo, och känner att nu... Nu lägger jag färgerna på hyllan. Bokstavligt dock. För en stund. Vi får se. Men, håll utkik mina vänner. För allt det här knapprandet bär frukt, så snart blir det godis på internet! Dam dam dam dam dam....