Jag älskar att åka tåg, men tyvärr blev pärsen för hård för en speciell vän under färden. Efter att ha spelat 6 varv på min pyttelilla playlist kastade min kära lilla mp3 in handduken, trillade av pinn och gav upp. Avdankad elektronik sökes. Min telefon har dessutom fått för sig att glömma bort att komma ihåg att den faktiskt är begåvad med T9, och med tanke på sms-trafiken under resan är det ett mirakel att jag idag inte har träningsvärk i tummen.
Hux flux var man hemma, och eftersom alla mina prylar befinner sig i mitt andra hemma har jag helt makalösa flashbacks från förra hösten då jag var nyinflyttad och pryllös i lyan vilket inte blir bättre av att jag besökte mitt kära gamla läroverk imorse. Jag bor här, jag hör hemma här, men samtidigt är känslan av att enbart vara på besök överhängade. Resan förklaras lätt med att det finns grejor som jag behövde hämta och saker att handla på IKEA (E, det var ingen ordning! De möblerar om och det fanns tomma hyllor!! Stället förfaller utan oss!).
Men jag har saknat en del saker, som Bella, norrboende vänner, gratis mat ur kylen, soffan, bilkörningen och friskis, och jag har saknat att cykla genom natten på väg hem från Herman. Den här staden är aldrig så vacker som på hösten, och min hemfärd kunde inte varit bättre tajmad då jag har en svag misstanke om att jag trampat i klaveret. Eller om det är klaverat som råkat trampa på mig.
Nåväl, det är både roligt och suspekt att ha två ställen man uppriktigt kallar "hem". Jag njuter av att vara i mitt norra hem, samtidigt som jag inte kan låta bli att längta efter min verktygslåda, siljan, kafferep och doften som minner om kokos.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, du får inte säga att hemma är vackert, för jag är mitt uppe i en liten period av saknad!
Jag antar att jag får ta tag i oredan på kära IKEA i jul någon gång ;) (Pinsamt att jag faktiskt saknar stället, och ibland drömmer omd et på nätterna! :P)
Hur går det med planen att leva på fem kronor om dagen? Förtälj mig dina spartips! Until sista september ligger jag illa till med min egen budget nämligen..
Kram!
Trots att far min forsokte, och trots att en del av mitt resesallskap uttryckte nagon slags langtan efter hemma idag, sa var det bara du som lyckades fa mig att kanna ett litet sting av "ah vad mysigt med hemma"! Vilket kan vara bra for att om mojligt stoppa lite av min panik over att det snart ar jul och dags att aka hem. Kramar!!
Skicka en kommentar