För det första vill jag be om ursäkt för tendenser som skulle kunna likna något som förekommer i en så kallad modeblogg. Mycket olyckligt, men jag fortsätter ändock på samma tema. Det blir bättre snart, jag lovar.
Jag och min mor begav oss iväg i uppsåt att: 1) Hitta mig en snygg luvtröja 2) Komma hem utan att vara osams. Det första misslyckades fatalt, men det senare gick galant. Jag hittade ingen luvtröja. Till min norrbottnings lättnad kan jag däremot slå en lov på stan i en outfit där enbart strumporna tillhör det förgågna. Ett resultat av fyra timmars hårdshopping i total ignorans för vad textilindustrin gör med världen. Vi fikade (jag åt en tårtbit för att fira Kyrkomötets beslut att öppna äktenskapet för typer som mig och frugan, fantastiskt och äntligen! Hurrahurrahurra!) och jag uppförde mig så exemplariskt som bara en tonårsdotter kan och belönades med norra halvklotets mest spektakulära sjal. Kanske för att min karriär som tonåring snart obönhörigt är över. På kvällen gick jag och far på klassisk konsert, jag var så himla snygg i mina nya jeans att morsan fick ett sammanbrott av moderskärlek i hallen.
Innan jag börjar baka pizza ska jag dricka lite av mitt nya te och inmundiga alkohol i dess eminentaste form; mörka rompraliner. Sent ikväll kommer jag möta en oerhört kär och saknad vän, och måntro om vi ska dra ut och svänga de långa lurviga på stads? Jajamän.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar