Om jag glömmer dig blir jag någon annan

Det finns två tillfällen i livet då jag får frid i sinn och blir helt tillfreds med den jag är. Vid staffliet och på Friskis. Imorse knatade jag iväg till min kära träningslokal, gick ett medelpass och upplevde det fantastiska endorfinruset. Det är fortfarande hejdlöst roligt att träna fast min fysik börjar övergå till en vanlijbulle, för trots att mina vitala organ och muskler skriker efter syre och en gedigen tupplur på soffan finns det något i mig som är helt och fullt övertygat om att det finns mer skutt i mina ben, alltid mer svett att utgjuta över gympagolvet. Denna drivkraft är precis lika stark som under den goda tiden då fysisk aktivitet var något mer reguljärt förekommande i mitt liv, den tar mig framåt även när mjölksyran pekar åt ett annat håll (liksom min sexisism ger mina fossingar vingar som gör att jag enkelt löper förbi varenda gubbstrutt som vågar visa sig i ytterfil under löplåtarna).

När svetten låg som ett knastrigt täcke av salt över hela mig begav jag mig hemöver och tog vägen förbi bokhandeln. Jag älskar verkligen att köpa böcker. Under gymnasiet råkade jag vinna att presentkort där som går ut inom kort, varvid jag bestämde mig för att shoppa loss. När jag plockat på mig en bröt ritblock och pennor begav jag mig till den skönlitterära hyllan. Där hittade jag debutromanen av den här piffiga tösabiten. Sedan hände något märkligt och mycket besynnerligt. En ensam tunn liten bok. Titeln gav mig andningssvårigheter och svindel. Porträttet på framsidan skakade mig i mina grundvalar. Egentligen utan synbar anledning. Att den var snordyr, verkade superpretto och bara innehöll några poetiska djupa stycken fulla av nonsens på var sida spelade ingen roll. Jag visste att det var min bok. Den som sett min konst på nära håll kanske anar mina rysningar när jag kommit hem, sätter mig i hundfotöljen med ett kopp te och första stycket lyder såhär:

"Hjärtat har två kamrar. Hjärtat har två dörrar.
Båda kan stå öppna och båda kan stängas.
Bara hästarna galopperar oskadda genom båda."