Synd bara att tvåtusentio är så erbarmligt märkligt att skriva

Nyår spenderades ute i Ångermanlands obygd i ett litet översnöat torp utan el och vatten. Det var fint som snus det. Trots att vi eldade på som tokar tinade aldrig snön som dragit in på trasmattorna. Frostrosorna täckte nästan helt sikten ut, nyårsmaten tillagade vi genom att lägga in gjutjärnspannorna på glöden i öppna spisen (en nyårsmeny som i övrigt bestod av hejdundrande vegetarisk hflc-middag) och mellan klunkarna av julmust diskuterade vi så saliven stänkte över nyårsoutfiten. Sånt gillar jag. På tolvslaget pulsade i ut i djupsnön i den koboltblå nattskogen, släppte iväg två röda ljusballonger när tolvslaget kom på transistorradion och kände hur det nya året vällde in över oss.