Den sista bunten resterande timmar av det nya året spenderades ute i spenaten, inte långt ifrån de skogar där jag i forna tider växte upp och knoppade i väntan på att blomma ut till det är idag är. Tiden slogs ihjäl med hjälp av singstar och snögrottegrävning, men Bellabing upptog den mesta av min uppmärksamhet, i synnerhet när hon fick för sig att kissa på golvet och äta ur soporna. Hon fyller snart tre år och något säger mig att det inte hade varit någon större skillnad om hon varit min unge istället för min hund.
Nåväl, då ska man summera 2008. Jag kommer verkligen sakna 2008. Det var ett riktigt rekorderligt år. Stoltheten och tigermodet som alstrades av mitt PA gör sig fortfarande påmint, min kalender var hejdlöst proppad vilket föranledde till att jag susade omkring i 110 knyck (och senare i 50, 70 och andra lagliga hastigheter) och sista tiden hektiska tiden på läroverket var fantastisk. Jag lärde mig en del om chips, om integritet och hur man gör hejdlösa borderlineredovisningar. Spjuff saknar Klick ibland.
Sommar kom, och jag fick ett jobb. Lov, pris och ära. Jag fortsatte i samma stil i god fart mot stressrelaterade hjärtfel, men lärde mig en hel del om pengar, ansvar och om hur man orsakar översvämning. Jag visade mina alster offentligt, bussade till Piteå och impulsresan till Ö-vik är något jag sent kommer glömma.
Sessnartigenpartyt blev tack vare gängets eminenta fotograf förevigat, ska man posa så ska det minsann vara i balutstyrsel inför Rosenius med ett mjölkglas i handen. Nervositeten var på topp när jag flyttade till dalaskogarna. Mitt rum blev dekorerat i idel vinrött och plötsligt visste jag hur man hanterar filkloven, betbadet och flusset. En flygande kokosboll som kommit på avvägar blev kanske anledningen att en liten fru otåligt väntar på mig i en liten stuga.
2008 var ett sjukt bra år. Tack för allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar