Det är obegripligt. Jag kramar om lilla frugan och försöker verkligen känna efter. Jag tittar ut genom fönstret och lyssnar, men det är tyst. Verkligen obegripligt. Jag kan inte uppfatta något som tyder på att jag begår illegala närmanden mot någon som inte är med på noterna. Men han verkar ju säker på sin sak, Ruben Agnarsson. Kanske våldtar jag kvinnor, barn och djur utan att jag märker det? Vad som också är besynnerligt är vetskapen om att de flesta svenska våldtäkter begås av män mot kvinnor i heterosexuella relationer, och där är jag verkligen aldrig och klafsar runt. Det är säkert något fel på min slutledningsförmåga, jag förstod aldrig heller logiken i uttalandet från en kristdemokratisk rikdagsledamot; "En hacka är en hacka, och en spade är en spade, och äktenskapet är per definition mellan man och kvinna".
Det var en gång två älgar som var ute och flög...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar