torsdag 16 juli 2009
Finfint med höghus ibland
Först trodde jag att det var åska. Sedan trodde att de höll på att riva upp asfalten nedanför mitt fönster. Sedan insåg jag att man i dånet kunde särskilja en välbekant rytm, och sedan brölade en kvinnlig stämma loss. Pensionärerna ovanför spelade Lily Allens ljuvliga Fuck You så högt att bladen på min krukväxt bokstavligen darrade i takt. Fantastiskt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Tror du att de visste vad det var de lyssnade på?
Jag har hört den låten ett antal gånger på bilradion och gillat rytm och melodi men inte lyssnat på texten förr. (Den var ju bra, den också!)
;-)
Skicka en kommentar