Rastat hjärnkontoret på en ny promenadrunda

Häromdagen var jag i Domkyrkan, from som jag är, och lyssnade på ett panelsamtal om etik. Fast det handlade mest om respekt. Min hjärna blev så himla glad. Jag riktigt kände hur den bara sträckte på sig och stönade av njutning, som om slemklumpen inte fått röra på sig på evigheter, den släpptes ut ur den skumma ladugården och skuttade ut på grönbete, det ploppade upp en massa nya tankar som göt olja i mitt gamla maskineri, och jag tänkte tankar som jag inte tänkt förut! (vilket jag saknat, jag skyller på mitt jobb där samma tankar går runt runt runt dagarna i ända) Så nu är jag en lite frommare bloggare. Hoppas jag. Ännu frommare kommer jag bli när jag vet vart jag ska bo om en månad, vet vad jag ska plugga och fått dansa lite granna.

Och just därför att jag kanske blivit lite muntrare och fått en mer peppad syn på livet än jag haft de senaste veckorna, kan jag läsa den här vansinnigt talande texten om hur jag känner det och bara skratta istället för att lägga mig ner och grina järnet av ilska. Snodd från Moa på Smaskigt Fakta.

"Jag ringde just 112 och skrek
- NI MÅSTE HJÄLPA MIG!!
- Ta det lungt ma'am, var är du någonstans?
- JAG ÄR I PATRIARKATET OCH JAG KAN INTE TA MIG UT, JAG KAN INTE ANDAS!!!!!
- Du måste försöka lugna ner dig nu, om vi ska kunna hjälpa dig måste vi kunna kommunicera
- MEN VAD SKA JAG TA MIG TILL KAN NI SNÄLLA BARA HJÄLPA MIG FÖR JAG ORKAR INTE, JAG ORKAR BARA INTE MED ALLT DETTA
- Fröken, får man fråga om du har haft psykiska besvär innan? Kan detta vara en panikångestattack?
- JAG ÄR DEN ENDA FRISKA HÄR, HAR DU SETT GUINESSREKLAMEN? HAR DU NÅGONSIN TITTAT PÅ TV? ELLER GJORT NÅGOT ALLS?
- Men LUGNA DIG! Har du testat jobba som ölbord? "

("Jag är den enda friska här." Hå hå hå hå...)