Wrrromm...

En hektisk helg till ända, och det kändes inte som om det var optimalt läge för att passa vilda ungar ute i bergeforsen hela lördagen. Men jag smet in till stan och glodde på galenpannorna som frös i sina små kreationer i väntan på balen en stund, och mina vänner var snyggast av alla.
Ännu en premiär har skett, jag har ruckat mina principer och käkat smarrig jättemacka på det oetiska mackhaket som fyller halva IN med en plågsam odör som får mina öronhår att krusas.

Full fräs som sagt, men jag koncentrerar mig på att ta mig upp ur sängen i levnadsdugligt skick om mornarna, och försöker somna så lugnt och stilla som det bara går om kvällarna, sedan hoppas jag att det löser sig tiden däremellan. Även om jag känner mig en aning porös och skör under dagarna gäller det bara att hålla hjärtat över fötterna och dra ner luften i lungorna igen. Det gäller bara att vara effektiv, som när jag skrapade ihop en studentoutfit på mindre än 40 minuter i Sveriges fulaste köpcentra några kilometer norr om stan.
När man är trött, rädd och stressad känns det inte heller alls lika motigt att studenta ifrån tillvaron, vilket minskar framtidsångesten dramatiskt. Dessutom har jag en sån där dag då man bara känner sig ful och meningslös, men då känner man sig heller inte social och kan helhjärtat gå in i rollen som fullblodspluggis och slipa sina betyg. Humöret blir inte heller bättre av att jag har träningsvärk i tungan. Det är uppenbarligen ansträngande att läsa godnattsaga för sig själv på finlandssvenska.