Mitt liv och min oförmåga till framförhållning håller på att äta upp mig, så det sista jag borde göra just nu är att avvika från mitt hektiska skolarbete och spontanblogga. Men, jag pausar och kollar på Livskraftsfilmerna, härliga tid, kan inte förstå att det dröjer minst ett år tills jag står där i Umeå igen..
Och, JOO det var broccoli i maten.
Och hon i den blå sovsäcken är jag som är väldigt tacksam för att slippa bli inzoomad. Det var nära ögat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
äntligen hittat din blogg igen, tur för mig:)
Nejmen så trevligt! Jag är en flitig läsare av din!
Hade bra vännen!
haha :P ja, det var faktiskt broccoli i maten!
Skicka en kommentar