Dreadsbryderier

Under mina vackra dreads finns en lätt förvirrad hjärna. Därför befinner jag mig här i ändlös väntan på att jag om en timme ska befinna mig någon annanstans. Fördelen är ju naturligtvis att jag får tid till en bryderi under dreadsen, och naturligtvis måste det bli en bryderi om dem.

Jag borde verkligen greppa min virknål med ett stadigt grepp och ge dem en ordentlig omgång, men att sitta och pyssla med håret i två timmar är rätt långt ner på prioriteringen, tyvärr. Så jag får se ut som ett troll ett litet tag till.
En stor fördel med dreads är att de alltid är ett potentiellt samtalsämne och de verkar vara stötdämpande, för när jag igår fick min älskade gullranka i huvudet med kruka och allt fick jag inte ens en bula. Något jag fick däremot var en hel del jord, och mina söttovor är giriga små krabater så jag lär inte vara ren från sand i hårbotten igen det närmaste halvåret. Föresten hittade jag en liten kuse (en liten sak med 6 ben och vingar, tänk inget annat era snuskon) i håret för ett par dagar sedan, och det skulle ju kunna tänkas vara lite äckligt men jag antar att den kom utifrån och helt oskyldigt fastnade i rufset. En liten insekt är kanske bra att ha också, för den kanske äter annat äckel som jag inte heller vill ha i håret.

Nu ger jag mina underbara bloggläsare bilden av att jag är en riktig skabbig typ, men jag kan lova att det är jag verkligen inte, jag borstar tänderna och byter strumpor precis som alla andra. Det är bara det att mitt hår lever sitt eget liv. Och jag hittade ett par perfekt slitna läderboots i grovsoporna igår. Dom passar nästan.