Lurvfaktor i Gärde

När jag, min mor och Bellabing anlände till Gärde förstod jag verkligen de människor och hundar som tycker att hundutställningar är det roligaste på denna jord. Tre timmar senare och i väntan på nästa klass förstod jag innerligen de människor och hundar som tycker att det här är pest och pina. Hunden tyckte att det var lajbans, och det var faktiskt nice att snacka flat med de 50 andra flatägarna eller beskåda lurvfaktorn vid leonbergernas ring. Det var faktiskt ordentlig lurvfaktor lite överallt.
Hundutställningar är en egen värld, har andra fysiklagar och lever efter en annan världsordning. En subkultur av rang, även om hundägarna består av ett brett spektrum av människor. Vi har den klassiska bichon frisé-tanten, grabben med bullterriers, blondinen med pudeln, farbrorn med basseten och trebarnsmamman med en blekfet golden retriver. Och jag tackar min lyckliga stjärna för att min gaydar är paj, kaputt och bortkopplad, för det fullständigt kryllade av kortklippta järnbrudar med en rottweiler i var hand.

Men domarna hade inte glasögonen på sig så det gick inte så himla bra för Bellabruden, ingen placering men ett litet hederspris! För vem som helst kan väl se vem som är snyggingen här nedanför..?