Mingelbruden bekämpar parasiter...

Jag har alltid sett mig som en inavlad inbunden norrlänning när det gäller sociala tillställningar, men de senaste dagarna har jag varit en mingeldrottning utan like. Jag har skämtat, fnittrat och diskuterat med vilt främmande människor smidigt som en liten oljad utter. Och jag tror tillochmed att det har varit trevligt. Om det bara är tillfälligt orsakat av att sömnbristen mjukat upp mina blockeringar vet jag inte, men kanske är det något som jag genom hårt arbete tränat upp för livet.

Och jag gjorde det. Matildas häxbrygd rinner i detta nu genom min tolvfingertarm där den spjälkas med galla och andra trevliga safter, så tunntarmens villier ska kunna utföra sitt jobb och transportera vitlöken till bacillerna i min hals. Varför är vitlöken så effektiv?
Min naturvetenskapliga hjärna gör snabbt upp en hypotes om att det kanske har med vanlig hederlig fitness att göra. När bacillerna får i sig vitlöken får de så dålig andedräkt att de omöjligt kan hitta en kamrat som är villig att reproducera sig. Då dör de ut. Som mammutar.
Fast då räknar jag inte med att bakterier förökar sig genom mitos celldelning, och att det antagligen är virus som huserar i min hals.
Så den enda som luktar vitlök just nu är jag, så imorgon är kanske inte den bästa dagen att försöka föra mina gener vidare. Ur ett rent naturvetenskapligt perspektiv.